bara nu
nyinköppt klänning till födelsedagen,
en massa religionsplugg och förhoppnigsvis går det bra imorogn.
Ill see yah when i see yah
en massa religionsplugg och förhoppnigsvis går det bra imorogn.
Ill see yah when i see yah
God Morgon mina kära små sköldpaddor.
its been a good morning and its getting better, göra klart samhällskunskapen är första prioritet!
Utan vax zäta
2008-06-09
vet faktiskt inte varför jag sitter och skriver det här just nu... du kommer ändå anntagligen inte att läsa den hursomhelst men jag kan faktiskt inte sova. så då kan jag lika gärna skriva.
har aldrig varit bra på att faktiskt skriva ner vad jag känner, kanske därför ingen av mina dagböcker höll i mer än en eller två dagar. att prata är mer min grej, det flyter på utan att jag behöver tänka på mycket, men när jag ska skriva ner allt så ser det bara fånigt ut, precis allt jag säger ser fånit ut på papper... undrar varför det är så?
har aldrig heller varit en sån person som aldrig kan komma till saken, brukar mest gå rakt på sak för jag tycker det är lättast. ändå så sitter jag här vid min dator,och inte någ med att jag skriver vad jag känner utan jag kan inte komma till saken heller...
men jag vet inte, kanske är därför det kommer ta en evighet för dej att läsa, om du ens kommer såhär långt.
jag fattar verkligen inte vad det är med mej när det kommer till dej? känns som att du ger mej precis varje annledning till att hata dej, herregud du går ju lång vägar bara för att jag ska hata dej ibland. men ändå så kan jag faktiskt inte det. jag är inte en hatfull person, även om jag har starka åsikter om vissa saker och att det finns vissa människor som jag verkligen inte står ut med, inte många men ett par. du kan ju nästan gissa vem eller vilka. men av någon annledning så kan jag inte det. kanske är allt som vi har gått igenom eller något jag har faktiskt ingen aning... men jag kan bara inte hata dej.
det var det första jag ville säga.
det andra är att även om jag brukar se mej,själv som en stark person, och jag anntar att andra gör det också, så tror jag helt ärligt inte att jag står ut mer. visst jag älskar dej och du har alltid varit en kär vän, men min defenition av en vän är någon som uppskattar allt en gör, som faktiskt kan visa att den kan älska. även om jag vet att det är otroligt svårt i dagens sammhälle att kunna ha passion för något annat än typ fotboll eller inte vet jag. men det jag vill ha av mina vänner är lycka, de ger mej lycka och jag ger tillbaka. i vissa fall måste jag erkänna att det är mer de andra än de ena men de vänner jag mår bäst med är dem som jag vet älskar mej för den som jag är. de människorna kan få mej att må så bra bara av de minsta av schester (stavning?) de är där när jag behöver dem som mest men i gengäld så visar det också att jag själv är behövd. det är det som vänskap är, ge och ta, det låter kanske väldigt själviskt att säga det så men om man tänker efter så är det faktiskt väldigt vackert. man kan få så enormt mycket av sina vänner. men för de måste man faktiskt jobba.
jag levde praktiskt taget i missär för bara några år sedan. jag kännde mej inte behövd och jag kännde att ingen skulle någonsin sakna mej om jag försvann, och de som skulle sakna mej, jaaa det var väll rätt åt dem att jag dog för de visade inte att jag betydde något för dem.
skulle du kunna tro att det är samma person som jag är idag? en annan vän till mej som precis som du trodde att de bara fanns två vägar i livet trodde inte sina öron när jag berättade hur jag hade haft det förut. på den tiden då självmord var den ända "utvägen" för min del. hennes kommentar var: "men du är ju värsta livsnjutaren jöh!" idag kanske. men saker förändras, människor förändras...
vet inte varför jag precis hade en föreläsning om vad vänskap var eller varför jag berättade om de mest tragiska tiden i mitt liv men saken är den att jusst nu sitter jag bara och skriver, sen om du läser och förstår vad det är jag vill säga är en annan sak. jag behöver bara få skriva, det är försent för att skrika och jag har redan övervägt att ta en prommenad men med tanke på att det snart kommer bli ljust igen och en prommenad kommer bara göra mej piggare så valde jag att inte göra de...
dina handlingar har hela tiden (direkt eller indirekt) gjort ont, allt från förra vintern när vi låg uppe halva natten och pratade tills nu när jag känner att allt du någonsin har sagt till mej har varit en lögn. du av alla borde väll ändå förstå hur mycket vissa saker betyder för mej? hur mycket jag uppskattar sanning och hur mycket de värmer att se att någon är villig att ta ett extra steg för att vinna min respekt. så jag förstår verligen inte hur du tänker i den här situationen. du säger att jag är en äkta vän, i min bok så gör man ganska mycket för att hålla i en äkta vän, när jag ber dej om någonting som jag själv känner att jag faktiskt förtjänar så vägrar du. hur mycker jag än ber och hur mycket du själv säger att jag är värdig en förklaring så vägrar du ge mej en. allt jag ber av dej är bara en gnutta av ödmjukhet som inte är full av ironi och komedi. men inte ens de kan du ge mej... så vad är jag då för en vän om jag inte förtjänar ens de? så om jag har förstått det rätt så betyder jag ingenting. jag förtjänar ingenting och jag får ingentingt. alltså är allt snällt och ord som jag trodde på fulla av precis ingenting... du kanske förstår vart jag är påväg med det här?
det här blev otroligt långt såg jag nu men jag gissar på att du inte kommer att "orka" men om du nu faktiskt finner ork för att kämpa för en så kallad äkta vän så svarar du på det här mailet, för jag vill prata med dej öga mot öga, om du nu vågar det? eller föresten fel fråga: om du nu orkar det? om du orkar visa att du bryr dej. för saken är den att jag är trött på att ge dej chanser att visa att du faktiskt är en sann vän, jag är trött på att känna att den här vänskapen bara kommer från mitt håll. om jag någonsin har betytt något eller betyder något för dej så hoppas jag att du bevisar det en gång för alla. för jag orkar verkligen inte känna såhär mer, när jag ber dej att bevisa att alla mina tårar inte varit förgäves så...
gör va fan du vill nu.. men jag hoppas för mina känslors skull och för din hälsa att du gör rätt val...
har aldrig varit bra på att faktiskt skriva ner vad jag känner, kanske därför ingen av mina dagböcker höll i mer än en eller två dagar. att prata är mer min grej, det flyter på utan att jag behöver tänka på mycket, men när jag ska skriva ner allt så ser det bara fånigt ut, precis allt jag säger ser fånit ut på papper... undrar varför det är så?
har aldrig heller varit en sån person som aldrig kan komma till saken, brukar mest gå rakt på sak för jag tycker det är lättast. ändå så sitter jag här vid min dator,och inte någ med att jag skriver vad jag känner utan jag kan inte komma till saken heller...
men jag vet inte, kanske är därför det kommer ta en evighet för dej att läsa, om du ens kommer såhär långt.
jag fattar verkligen inte vad det är med mej när det kommer till dej? känns som att du ger mej precis varje annledning till att hata dej, herregud du går ju lång vägar bara för att jag ska hata dej ibland. men ändå så kan jag faktiskt inte det. jag är inte en hatfull person, även om jag har starka åsikter om vissa saker och att det finns vissa människor som jag verkligen inte står ut med, inte många men ett par. du kan ju nästan gissa vem eller vilka. men av någon annledning så kan jag inte det. kanske är allt som vi har gått igenom eller något jag har faktiskt ingen aning... men jag kan bara inte hata dej.
det var det första jag ville säga.
det andra är att även om jag brukar se mej,själv som en stark person, och jag anntar att andra gör det också, så tror jag helt ärligt inte att jag står ut mer. visst jag älskar dej och du har alltid varit en kär vän, men min defenition av en vän är någon som uppskattar allt en gör, som faktiskt kan visa att den kan älska. även om jag vet att det är otroligt svårt i dagens sammhälle att kunna ha passion för något annat än typ fotboll eller inte vet jag. men det jag vill ha av mina vänner är lycka, de ger mej lycka och jag ger tillbaka. i vissa fall måste jag erkänna att det är mer de andra än de ena men de vänner jag mår bäst med är dem som jag vet älskar mej för den som jag är. de människorna kan få mej att må så bra bara av de minsta av schester (stavning?) de är där när jag behöver dem som mest men i gengäld så visar det också att jag själv är behövd. det är det som vänskap är, ge och ta, det låter kanske väldigt själviskt att säga det så men om man tänker efter så är det faktiskt väldigt vackert. man kan få så enormt mycket av sina vänner. men för de måste man faktiskt jobba.
jag levde praktiskt taget i missär för bara några år sedan. jag kännde mej inte behövd och jag kännde att ingen skulle någonsin sakna mej om jag försvann, och de som skulle sakna mej, jaaa det var väll rätt åt dem att jag dog för de visade inte att jag betydde något för dem.
skulle du kunna tro att det är samma person som jag är idag? en annan vän till mej som precis som du trodde att de bara fanns två vägar i livet trodde inte sina öron när jag berättade hur jag hade haft det förut. på den tiden då självmord var den ända "utvägen" för min del. hennes kommentar var: "men du är ju värsta livsnjutaren jöh!" idag kanske. men saker förändras, människor förändras...
vet inte varför jag precis hade en föreläsning om vad vänskap var eller varför jag berättade om de mest tragiska tiden i mitt liv men saken är den att jusst nu sitter jag bara och skriver, sen om du läser och förstår vad det är jag vill säga är en annan sak. jag behöver bara få skriva, det är försent för att skrika och jag har redan övervägt att ta en prommenad men med tanke på att det snart kommer bli ljust igen och en prommenad kommer bara göra mej piggare så valde jag att inte göra de...
dina handlingar har hela tiden (direkt eller indirekt) gjort ont, allt från förra vintern när vi låg uppe halva natten och pratade tills nu när jag känner att allt du någonsin har sagt till mej har varit en lögn. du av alla borde väll ändå förstå hur mycket vissa saker betyder för mej? hur mycket jag uppskattar sanning och hur mycket de värmer att se att någon är villig att ta ett extra steg för att vinna min respekt. så jag förstår verligen inte hur du tänker i den här situationen. du säger att jag är en äkta vän, i min bok så gör man ganska mycket för att hålla i en äkta vän, när jag ber dej om någonting som jag själv känner att jag faktiskt förtjänar så vägrar du. hur mycker jag än ber och hur mycket du själv säger att jag är värdig en förklaring så vägrar du ge mej en. allt jag ber av dej är bara en gnutta av ödmjukhet som inte är full av ironi och komedi. men inte ens de kan du ge mej... så vad är jag då för en vän om jag inte förtjänar ens de? så om jag har förstått det rätt så betyder jag ingenting. jag förtjänar ingenting och jag får ingentingt. alltså är allt snällt och ord som jag trodde på fulla av precis ingenting... du kanske förstår vart jag är påväg med det här?
det här blev otroligt långt såg jag nu men jag gissar på att du inte kommer att "orka" men om du nu faktiskt finner ork för att kämpa för en så kallad äkta vän så svarar du på det här mailet, för jag vill prata med dej öga mot öga, om du nu vågar det? eller föresten fel fråga: om du nu orkar det? om du orkar visa att du bryr dej. för saken är den att jag är trött på att ge dej chanser att visa att du faktiskt är en sann vän, jag är trött på att känna att den här vänskapen bara kommer från mitt håll. om jag någonsin har betytt något eller betyder något för dej så hoppas jag att du bevisar det en gång för alla. för jag orkar verkligen inte känna såhär mer, när jag ber dej att bevisa att alla mina tårar inte varit förgäves så...
gör va fan du vill nu.. men jag hoppas för mina känslors skull och för din hälsa att du gör rätt val...
sötaste ungen i världen
Emina <3
Halloween kom tidigt i år!
Vad har vi sagt om att låta zäta ha tråkigt?
plaaaner
OOOKEEEEEJ saker och ting börjar falla på plats tycker jag.
HAr bestämt mig att "gå ur" studentkommitén och för en gång skull låta någon annan stressa sönder.
Födelsedagen går lite halft som planerat, väntar bara på svar och sen kan jag börja fixa och dona på riktigt.
puuuuuh, imorgon har jag typ två lektioner men det har jag inte så mycket emot, förhoppningsvis har jag också fått svar då.
Nu ska jag sluta sömnbabbla och gå och lägga mig.
Utan vax zäta
HAr bestämt mig att "gå ur" studentkommitén och för en gång skull låta någon annan stressa sönder.
Födelsedagen går lite halft som planerat, väntar bara på svar och sen kan jag börja fixa och dona på riktigt.
puuuuuh, imorgon har jag typ två lektioner men det har jag inte så mycket emot, förhoppningsvis har jag också fått svar då.
Nu ska jag sluta sömnbabbla och gå och lägga mig.
Utan vax zäta
Ikväll är jag grå
Ikväll är jag grå, imorgon är jag svart. En enorm suck. Hur fan kan man tillåta att ett parti som så tydligt är så fullt av skit kommer in i riksdagen?! att det får minsta möjliga makt... jag förstår bara inte hur så många kan anse att det är viktigare och stänga gränserna än att till exempel starta många nya mindre företag? en bättre välfärd? fler jobb? Jag tackar er svenska folket för att ni på fullt allvar tycker att det är okej och rösta på ett parti som egentligen inte har något konkret och komma med?!
De klagar på segrigationen men deras svar på det är att minska invandringen, de nämner knappt integration och glömmer totalt bort att ju större befolkningen är desto mer arbeten behövs det. alltså är det inte invandrare som tar era jobb era rasister, de skapar jobb eftersom det är fler munnar och mata, rädda, lära ut osv... gode gud hur tänker folk? folk vill ha en starkare svensk tradition? vad sägs som att ni visar oss den jävla svenska traditionen? för jag firar midsommar med mina svenska vänner. Jag avslutade varje hösttermin med facekltåg till kyrkan och jag har käkat surströmming. VAD MER FINNS DET!? om det är någon som ska stärka sin fina tradition är det väll ändå svenskarna.Ni röstar hellre på främlingsfientlighet än jämnställdhet!?
just nu är jag bara ledsen
God natt
A litte trip
A litte trip down memorie lane.
Idag
Idag är jag sjuk, det enda jag behöver göra är att posta ett brev. hmm ska man göra det tro?
Utan vax zäta
Livan och Zäta en vanlig lördagkväll
a girl can dream
JAG VILL JAG VILL JAG VILL JAG VIIIIILL!!
synd bara att det kostar 30. 000:(
regnbåge
jag sökte efter en regnbåge igår. man tänker tillbaka när man var liten och alltid var så glad när man hittade en. eller när man hitta en fyrklöver. jag saknar den lyckan. igår fann jag den igen
Muntra fruar i norrtälje
Jaa hörrni... har hunnit dammsuga och nu ska jag sätta mig ner och pluuuugga. fan
imorgon åker päronen till berlin och jag ska leka mamma pappa barn med priscilla!
livan ska oxå förhoppningsvis sova över en del så jag inte känner mig för rädd höhö
gårdagen var aningen åt skogen egentligen. hatar när lärarna är borta och man spenderar hela dagen i skolan utan att ha något och göra i väntan på siiista lektionen som ändå inte börjar förän vid typ 4
Vi får se vad framtiden har för sig
Utan vax Zäta
imorgon åker päronen till berlin och jag ska leka mamma pappa barn med priscilla!
livan ska oxå förhoppningsvis sova över en del så jag inte känner mig för rädd höhö
gårdagen var aningen åt skogen egentligen. hatar när lärarna är borta och man spenderar hela dagen i skolan utan att ha något och göra i väntan på siiista lektionen som ändå inte börjar förän vid typ 4
Vi får se vad framtiden har för sig
Utan vax Zäta
and I was like why you so obsessed with me?
en lektion, en dator, en tjej. inga bilder..
ledsen hörrni men bilderna får nog vänta lite iochmed att jag sitter på min fina nya (men tomma) "bloggdator" som kära pricsilla så fint kallar den. höhö
idag är det bajram så bajram muserif mubarek olsun till alla som faktiskt vet vad det innebär.
utan vax
ledsen hörrni men bilderna får nog vänta lite iochmed att jag sitter på min fina nya (men tomma) "bloggdator" som kära pricsilla så fint kallar den. höhö
idag är det bajram så bajram muserif mubarek olsun till alla som faktiskt vet vad det innebär.
utan vax
never let yourself fall
Funderar lite på att kanske börja använda den här skiten igen?
längtar som fan till jag får min dator så jag kan få lite privatliv igen, eftersom jag nu hänger på mammas och det känns inte som att jag kan röra något alls förutom webbhistoriken utan att hon kommer bli förvirrad.
ska snart ut och plocka upp tvätten innan jag börjar något lite mer produktivt som t.ex. läsa igenom instruktionerna för röstningshantering...
känner mig plötsligt paranoid.
av någon anledning vill jag se över axeln helt plötsligt,
kan jag lite på orden som sägs framför mig, ändras det möjligen när jag vänder ryggen till?
jag vill stå upp, se dig rakt i ögonen och säga att du har fel...
varför kan jag inte bara få vila